Leken – ett viktigt verktyg för att skapa mål, motivation och mängd

Lek är barnets sätt att lära sig om världen och utveckla sina färdigheter. I mitt arbete som fysioterapeut är leken också ett viktigt verktyg i behandlingen. Genom leken kan jag locka fram de aktiviteter jag vill träna, skapa rörelseglädje och ge barnet möjlighet att utmanas, lyckas och växa. I det här inlägget delar jag med mig av varför leken är så central – både för barns utveckling och i mitt arbete som fysioterapeut.

Varför leker barn så mycket?

Lek är en naturlig del av barns utveckling och ses ofta som en lustfylld aktivitet som barn ägnar sig åt för nöjes skull, till synes utan något större mål. Men varför leker barn så mycket – särskilt under en period i livet när inlärningen och utvecklingen är som mest intensiv – om inte leken fyller en viktig funktion?

Idag vet vi att leken är avgörande för hur barn lär känna sig själva och världen omkring sig. Leken ger barnet en möjlighet att uppleva sig själv som handlande och meningsskapande i världen [1]. I leken samlar barnet erfarenheter som stärker känslan av att vara en egen person och av vad som är möjligt. Genom rörelse, interaktion och hantering av objekt utforskar barn vad deras kroppar kan – och inte kan – göra, och bygger steg för steg sin förståelse av både sig själva och sin omgivning [1, 2].

Att lära sig att lära

Särskilt hos yngre barn är leken en ”lära-att-lära”-process [3]. I denna process är både framgång och misslyckande viktiga delar. Forskning visar att barn lär sig vad de inte ska göra genom att misslyckas (trial-and-error) – men det är först när de lyckas som de verkligen lär sig vad de kan göra [3, 4]. Med tiden utvecklar de förmågan att välja utmaningar som ligger inom räckhåll och undvika det som känns omöjligt – en naturlig strategi för att behålla motivationen, eller hur?

 Foto: Erik Candray

Vad händer med leken om kroppen inte gör som man vill?

Men vad händer om barnet har en försenad eller avvikande utveckling? Eller om kroppen inte ger de svar barnet hade tänkt sig? Studier har visat att barn som har, eller befinner sig i riskzonen för, utvecklingsstörningar ofta är sena i sin lekutveckling och behöver stöd för att strukturera leken [5, 6]. Barn med motoriska svårigheter har alltså inte samma möjligheter till lek och lärande som typiskt utvecklade barn. De riskerar att uppleva fler "trial-and-error"-situationer, där de främst lär sig vad de inte klarar – snarare än att få möjlighet att lyckas, bygga självförtroende och vilja fortsätta. En viktig uppgift för fysioterapeuter – och alla som leker med barnet 😊 – är därför att skapa tillfällen där barnet får möjlighet att uppleva känslan av att mästra och att lyckas, att klara något nytt och våga försöka igen.

Att möta barnet i leken – stötta utan att störa

För att förstå hur vi kan använda lek som ett effektivt verktyg kan vi inspireras av det begrepp som Ragnhild Håkstad och kollegor tagit fram – ”enaktiv terapeutisk sensomotorisk lek” [2]. Begreppet integrerar teorier från enaktivism, dynamisk systemteori, neurovetenskap och kroppsfenomenologi för att beskriva hur leken kan användas som ett terapeutiskt verktyg.

Kärnan i ett enaktivt perspektiv är att vi människor utvecklar vår förståelse av världen genom det vi gör och i samspel med andra [2]. Om vi som vuxna – terapeuter, föräldrar eller andra – hittar sätt att engagera oss i barnets lekvärld utan att störa, har vi också hittat ett viktigt och effektivt sätt att stötta barnets lärande [2, 6]. Genom att vara lyhörda för barnets signaler, intressen och motivation (barnets mål) [2], samtidigt som vi smyger in nya utmaningar och övningar (våra mål), skapar vi en lekfull lärandesituation som både stärker barnets rörelseförmåga och lust att fortsätta utforska världen – lusten att leka vidare, helt enkelt [2, 6].

Miljön som hjälper barnet att våga och lyckas

Studier visar att fysioterapeuter kan stötta barns lek och lärande genom att skapa en trygg och inbjudande lekmiljö som lockar till aktivitet och utforskande [2, 7]. När terapeuten lyckas integrera sina egna mål med barnets lek skapas ett gemensamt projekt, fullt av nya erfarenheter och möjligheter att lyckas [6]. Det främjar barnets motoriska utveckling och känslan av att kunna, vilket är en viktig drivkraft för fortsatt lärande [3]. Genom att använda leken som ett medvetet terapeutiskt verktyg kan vi både främja barnets motoriska utveckling och samtidigt öka motivationen och rörelseglädjen.

Därför är leken en nyckel i motorisk träning

För mig blir det tydligt att leken är en drivkraft som hjälper oss att skapa mål, motivation och mängd – tre saker vi vet är avgörande för att lyckas med våra insatser. När leken är lagom utmanande blir den också lustfylld, och det är just där vi hittar kraften. För när något är roligt vill vi fortsätta, vi försöker om och om igen, och det är då mängden träning blir tillräcklig för att göra skillnad.

Därför ser jag lek som en nyckel i arbetet med barn med motoriska svårigheter. Men det kräver också att vi som terapeuter tränar på att vara följsamma – att hitta balansen mellan våra mål och barnets lek, utan att ta över. Det är i leken vi skapar mening, glädje och uthållighet. Och det är genom leken vi hjälper barn att upptäcka sina möjligheter, bygga tilltro till sin egen förmåga och ta viktiga steg i sin utveckling.

Leken gör skillnad – för hela familjen

Och, leken är inte bara ett sätt att skapa mål, motivation och mängd hos barnet – den är också ett effektivt sätt att engagera föräldrar. För när barnet är motiverat, smittar det ofta av sig och även föräldrarnas engagemang och motivation ökar [7].

Föräldrar till barn med funktionsnedsättningar är ofta mycket engagerade och anpassar både leken och sitt sätt att interagera för att stötta barnets utveckling [5]. Men de behöver se att insatserna faktiskt gör skillnad. När föräldrar ser att behandlingen ger resultat – och att barnet har roligt – visar forskning att föräldrarnas engagemang ökar [8, 9]. Därför handlar det inte bara om att leka för lekens skull, utan om att skapa leksituationer som stärker barnets utveckling och gör behandlingen meningsfull för hela familjen. När föräldrar ser sitt barn utvecklas och ha roligt, växer både hopp och motivation – en positiv spiral som gör hela behandlingen mer meningsfull.

Hur använder du leken i ditt arbete med barn? Jag är nyfiken på dina erfarenheter.

Kine 🤸🏽

---

Referenser

1. Henricks TS. Play as Experience. Am J Play. 2015;8:18–49.

2. Håkstad RB, Obstfelder A, Øberg GK. Let’s play! An observational study of primary care physical therapy with preterm infants aged 3–14 months. Infant Behav Dev. 2017;46:115–123.

3. Adolph KE. Learning to move. Curr Dir Psychol Sci. 2008;17:213–218.

4. Håkstad RB. Lekens plass i barnefysioterapi. 2018. Tillgänglig via: https://munin.uit.no/handle/10037/16633

5. Childress DC. Play behaviors of parents and their young children with disabilities. Top Early Child Spec Educ. 2011;31:112–120.

6. Lifter K, Mason EJ, Barton EE. Children’s play: Where we have been and where we could go. J Early Interv. 2011;33:281–297.

7. Lobo MA, Harbourne RT, Dusing SC, et al. Grounding early intervention: Physical therapy cannot just be about motor skills anymore. Phys Ther. 2013;93:94-103.

8. Fergus A, Wyker C, Heyl N, et al. Factors influencing caregiver buy-in to early intervention physical therapy. J Pediatr Rehabil Med. 2024;17:221-235.

9. Lord C, Rapley T, Marcroft C, et al. Determinants of parent-delivered therapy interventions in children with cerebral palsy: A qualitative synthesis and checklist. Child Care Health Dev. 2018;44:659–669.